Anledningen till att det  blir så lite skrivet är att det händer så mycket.
Allting går så bra och jag har det så härligt. Vännerna är softa, omgivningen är härlig, jobbet funkar fint och jag är upptagen hela tiden.
Underbart.

Har tagit massa bilder jag egentligen vill lägga upp, men det blir liksom aldrig tid.
Kom i vart fall just hem från att ha varit på bio för andra gången på Oslos filmfestival. Såg en film med Ivan och sen blev det kaffe. Hur trevligt som helst. Förutom att jag spillde ut halva min kaffe över bordet och mina byxor. Men den söta tjejen i kassan gav mig en ny.
Wunderbar.

På lördag är det årets happening - julbordet.

Idag inträffade mardrömmen. När jag, 10 meter innan porten till trapphuset, ska plocka upp nyckeln finns den bara inte. Jag känner på alla tänkbara och otänkbara ställen, men den är inte där. Kör backtracking. Helvete, den ligger på byrån i hallen!
Hjärnan går rätt in i problemlösarstadie. Ok, ringa hyresvärden, kan hon ha nyckel? Nej, vi har fått alla som fanns. Men hon har nog numret till fastighetsskötaren som måste ha nyckel till alla lägenheter för nödfall. Jag ringer hyresvärden.
Hinner slå numret innan jag kommer på att jag för säkerhets skull borde ringa Edvard. Han skulle ju ham till Sverige idag och ta långhelg, men han kanske av en eller annan anledning inte kommit iväg hem. Medan jag tänker allt detta kommer annat folk och ska in, så jag tar mig förbi de båda gemensamma portarna och är på väg till lägenhetsdörren när Edvard svarar, hinner precis säga hej innan jag tar i lägenhetsdörren och den går upp!
"Åh, du är hemma!"
Lyckan sprider sig genom kroppen på mig. Underbart!
Han skulle hem och hämta lite saker men var precis på väg därifrån, vilken otrolig tur! Givetvis låg nycklarna precis där jag trodde, på hallbänken. Ska aldrig släppa dem igen.

Idag har jag städat i över 1½ timme. Jag avskyr att städa, men när jag väl kommer igång får jag städmani och städar allt!
Till och med kökskaklet och fläkten över spisen fick sig en omgång. Och det vidriga utrymmet under diskbänken. Lyfte även på soffkuddarna, där fanns det mycket gott att hämta. Nu känns allting mycket fräshare. Nu vågar jag släppa hit föräldrarna.
Mamma, pappa. Nu är ni välkomna!

Igår var det till slut dags för den omtalade personalfesten. Det blev en härlig kväll med lite blandade inslag, men överlag riktigt kul och trevlig.
Eftersom jag är söndagslat och inte orkar berätta mer om den tänker jag istället bara lägga upp lite sköna bilder från den...



Hanna fick platta mitt hår innan vi åkte dit. Hon blev glad. Alla blev glada. Jag kände mig fin i en timme, sedan lite obekväm...



Vi åkte hem till Linn och Ola. Det där är alltså Linn. Om ni inte hängde med på det.



Rickard jobbar i en annan C-O butik, Lars jobbar med mig och Petter är tillsammans med Emilie som jobbar med mig



Ola och jag. Ola är lång. Ola är min Norge-bästis.



Gott gäng!
Jag, Erik, Ivan, Marius, Tore, Rickard, Lars, Emilie



Det var vart fall inte jag som fes...



Här försöker Ivan lära Erik att dansa. Med blandat resultat.



Linn försöker väcka Steins begär. Dessvärre lutar han inte åt det hållet.
Han äter från andra sidan kakan, if you catch my drift.
Han spelar för den andra laget, om du hänger med.
Ja, han är homosexuell, alltså.
Bög.



Som tur var lyckades hon bättre med Ola :)



Efter ett tag tröttnade mitt hår på att vara rakt och gick tillbaka till sin naturliga form.
Roligt var att hälften av gästerna inte fattade hur det gick till.



Marius a.k.a. Gollum



Dra nått gammalt över dig...



Sist men inte minst, en liten bildserie av mig i mit essä.
Givetvis stulen från Hanna.


Visst ser vi ut att ha haft kul? :)

Jag har drömt så konstiga saker i natt.
Jag har också vaknat massa gånger med huvudet i 45-60 graders vinkel mot huvudändan av sängen. Jag krälar nämligen av någon anledning uppåt när jag sover. Jag tror att det kan bidra till att jag alltid har lite ont i nacken...

Första drömmen var något av en mardröm.
Jag satt i fängelse. Jag hade precis blivit dömd och åkt in, var där min första dag. Jag blev dömd för våldtäkt på en kille på en tågstation. Till en början visste jag inte alls hur det hela hade gått till, men desto längre drömmen gick desto mer säker blev jag på att jag var oskyldig. Jag hade ju bara flirtat lite med honom! Känslig kille...
Det var ett väldigt konstigt fängelse där man bland annat kunde sitta i väldigt avlånga rum och ibland var man tvungen att försiktigt glida över stockar i vattnet efter speciellt mönster och takter för att inte bli skjuten med laser av marsianer.
Och här skulle jag tillbringa 1½ år. Det sög, helt enkelt.

Den andra drömmen var väl mer av en  ego-boost-dröm.
Jag var på väg någonstans i en bil och jag vet att det var en hel del mer handling, men den minns jag bara väldigt små bitar av så jag drar bara det mest vesäntliga.
I bilen med mig satt även lite annat folk. Bland annat 3 svenska b-kändisar. Typ manliga programledare eller något sånt. Minns inte riktigt vilka de var, de kanske inte ens existerar, men de va unga och snygga i vart fall.
Det stora pluset; De tyckte alla att jag var toppen och ville gå ut med mig!
Så de satt där och bara prisade mig och pratade om vilket vackert leende jag hade och var jag verklige aldrig i Stockholm så att de kunde få träffa mig och oj var snygg jag var och annat dravel. Hur bra som helst!
Jag tror jag gav mig själv den drömmen som kompensation för den tidigare, inte lika trevliga, drömmen.

Men nog om det.

Ikväll ska jag på personalfest hos Ola och Linn. Ska bli riktigt roligt!
Tar med mig Hanna också, så det kan bli hur bra som helst.
Dessutom spelade Hanna, Ivan och jag Killer Bunnies igår och det var roligt, så det känns som att helgen bäddar för underverk.

Min älskade lilla Pepsi ligger på sjukhus nu. Hon sprang i skogen idag och kom tillbaka med ett brutet ben i ena framtassen. Mamma ringde just och berättade det.
En ortoped ska titta på henne imorgon och förhoppningsvis kan han sätta en spik, men annars behöver benet amputeras. Då inte hela tassen utan den biten. Men då måste återhämtningsbedömning göras. Om hon inte kommer kunna leva som vanligt vill inte mamma att det ska göras alls och det betyder väl avlivning då. Jag förstår och håller med henne, även om det känns helt hemskt.
Jag hoppas verkligen att det går att lösa på annat sätt. Annars kanske jag har träffat henne för sista gången.

Oj, det är mycket som händer just nu.
I fredags började det storma ordentligt på jobbet i och med en del problem med chefen. Får enligt mitt kontrakt inte skriva om det här på bloggen dock. Men det är en väldig karusell och den gör att det är lite konstig känsla på jobbet...

I alla fall. I helgen fick jag besök, Peter kom upp och hälsade på. Fredagen gick i chipsets tecken då vi båda var slitna efter en lång vecka, men på lördagen drog vi ut. På dagen var vi ute på promenad i flera timmar och upptäckte Oslo. Var runt på Karl Johann, nere på Aker Brygge och fick även sett Akers Festning, vilken jag totalt hade missat. Det var dock väldigt fint där uppe och vädret var underbart så humöret var på topp!
På kvällen gick vi hem till Hanna för att bli bjudna på en smarrig 3-rätters thaimiddag. (Ok, för min del en smarrig 2-rätters middag, den där efterrätten var lurig!)
Efter det drog vi ut på stan. Eftersom ingen av oss direkt varit ute i Oslo innan och jag är under 20 blev det lite snurrigt först, men sen hittade vi in på ett ställe som luktade tonårsfylla och lite backslick. Vi roade oss ändå så gott vi kunde och jag måste ändå säga att jag hade väldigt kul!
Söndagen blev underbart slapp. Mycket Eddie Izzard och soffliggande innan kvällen kom och Peter åkte hem till läxorna igen.

Någon annan som önskar sig en sån här härligt avslappnande weekend i Oslo? Säg till! :)

Till helgen ska jag till Sverige för att gå på min kusins bröllop. Ska även sjunga lite på festen. Känns kul men nervöst. Var längesen jag sjöng på allvar och jag är inte helt klar över hur jag ska genomföra det. Men det löser sig. Det gör ju alltid det.

Det va säkert en massa saker jag ville skriva, men jag kommer inte på dem nu.
Hasta la microsoft vista!