Och saker fortsätter att hända.

Vi har ju blivit av med lägenheten och håller på och letar ny. En glad nyhet är att nuvarande hyresvärdarna har sagt att vi får plocka med oss i princip så mycket möbler vi vill om det hjälper oss att fixa ett place. Det är väldigt bra, för vi har inte budget att köpa möbler och det är svårt att få tag i möblerade, schyssta lägenheter som inte kostar 15000 i månaden.
Och det är inte ens en överdrift.

Och på jobbet går det också bra. Ska vittna i rättssak snart för att försöka behålla min chef. Tror inte det kommer gå, men det går ju att försöka. Dessutom har jag fått en fejkbefodran. Jag ska vara skiftledare i en vecka på kvällsskiftet, ha ansvar för allt som händer och stänga och låsa butiken. För detta kanske jag får 200 extra den månaden. Yey.

Ännu en internationell gäst har slagit sig till ro i vår bäddsoffa. Han heter Nathan, är 27 år och från Auralien. Givetvis blev Hannan min störtförälskad direkt. Men man kan inte helt klandra henne. Han är het.

Jag har äntligen förstått mig på en del av norsk humor. Spenderade ett dygn med Ole då han försökte banka in så mycket komedi han kunde och hann och det gick faktiskt riktigt bra. Christoff Skau är min nya norska favoritkomiker.
Och så till det goa med att bo i en huvudstad; han bor granne med Ivan. Digg.

Till helgen ska Hanna till Sverige och jag blir själv i nordlandet. Får väl försöka hitta på något kreativt. Lär inte ara för svårt.

Idag kom solen fram på allvar och för första gången kunde jag se den komma upp på väg in till jobbet. Hela min kropp log av välmående.